Bygg in rörelsemöjligheter i klassrummet

Motion förbättrar de kognitiva funktionerna hos alla elever, men störst är effekten på elever med adhd, menar Linda Jensen som är beteendevetare och har gett ut flera böcker om pedagogik och elever med autism och adhd.

På vilket sätt kan fysisk aktivitet i undervisningen/klassrummet hjälpa elever med adhd och autism?

Om vi börjar med eleverna med adhd så har de, i motsats till vad många tror, en underaktiv hjärna. Därför ska vi på olika sätt försöka få upp aktiviteten. Det kan vi göra genom att variera sinnesintryck och uppgifter, men också genom att köra intensivare inlärningspass eller tillföra rörelse i undervisningen.

Hyperaktiviteten verkar vara elevernas eget sätt att lösa problematiken med en underaktiv hjärna på. Därför ska vi aldrig säga till dessa elever att sitta still, utan tvärtom, kanalisera hyperaktiviteten så att eleverna får chansen att fungera så bra som möjligt i ett klassrum.

Eleverna med adhd utan hyperaktivitet saknar denna förmåga och behöver därför extra stöd utifrån för att komma igång.

Vilka förmågor är det som förbättras på detta sätt?

– En halvtimmes motion om dagen förbättrar de kognitiva funktionerna hos alla elever, men störst är effekten på elever med adhd och på de mer komplexa tankeprocesserna. Motion hjälper helt enkelt dessa elever att tänka bättre. Men att tillföra korta rörelsepauser under lektionerna, eller så kallade brainbreaks, påverkar dessutom koncentrationen så att elevernas hjärna kan fokusera på inlärning en längre tid än annars.

”Motion hjälper helt enkelt dessa elever att tänka bättre.”

I en ostimulerande miljö kan elever med adhd tappa fokus redan efter några minuter och istället för betavågorna som aktiveras när vi andra fokuserar, så får dessa elever kämpa emot de långsamma thetavågorna som annars uppkommer när vi håller på att somna eller tappar bort oss i dagdrömmar under en bussfärd. Det blir svårt att lära sig något då. När en mer stimulerande undervisning ökar nivåerna av dopamin, så påverkar detta dessutom den upplevda motivationen som är inställd på ett lägre default-läge hos dem med adhd. Mer noradrenalin ökar vakenheten och är positivt inte minst för eleverna utan hyperaktivitet. Fysisk aktivitet påverkar med andra ord just elever med adhd på en väldigt bred front – i förlängningen förstås även hur mycket de lär sig och kan prestera i skolan.

Är det på samma sätt för eleverna med autism?

– Eleverna med autism delar inte den underaktivitet i hjärnan som inverkar så kraftigt på inlärningen hos elever med adhd. Däremot så har de i många fall en högre stressnivå i en skolmiljö som inte är tillräckligt strukturerad eller där intrycken är för många. Precis som för alla oss andra så kan fysisk aktivitet bränna stresshormoner och man har sett att de oönskade beteendena minskade med 70 procent med en halvtimme motionscykling om dagen. Det gäller även för elever med adhd och framförallt verkar det vara aerob aktivitet, där pulsen höjs, som har en positiv effekt på beteende och aggressivitet.

Hur kan vi då rent konkret tillföra fysisk aktivitet i undervisningen?

– Vi kan exempelvis bygga in rörelsemöjligheter i själva arbetsplatserna. Det kan bestå av ett gummiband runt stolsbenen som benen kan dra i, en brödkavel att rulla fötterna på, en balansbräda att stå och skriva på vid tavlan eller några motionscyklar där eleverna kan läsa samtidigt som de cyklar. Även små rörelser som att stryka under i en text medan man läser kan räcka. Vi kan dessutom använda oss av kroppen genom att ha undervisning utomhus eller i idrottssalen. Men även i klassrummet kan vi exempelvis låta eleverna kasta ärtpåsar i hinkar med olika svarsalternativ, gå mellan olika stationer eller smälla rätt mattesvar skrivna på Post-it-lappar med en flugsmälla. Allt detta kanaliserar hyperaktiviteten och aktiverar hjärnan som då kan fokusera bättre. Daglig motion höjer dessutom pojkars skolresultat rent generellt och påverkar välbefinnandet.

Kan vi i skolan öka den fysiska aktiviteten på andra sätt än under lektionerna?

– Elever med autism kan behöva att vi på rasten organiserar lekar eller andra fysiska aktiviteter för att hjälpa dem både med att delta i gemenskapen och få tillgång till mer rörelse. Vi måste här också tänka på samspelssvårigheterna och att många med motoriska automatiseringssvårigheter kan behöva hjälp med att lära sig gunga och hantera bollar för att kunna delta i de naturliga rörelseaktiviteterna som finns på en skolgård.

Klassrum, barn
Rörelse ökar allas kognitiva förmåga, men störst är effekten för elever med adhd.

Även under idrottslektioner behöver vi ta hänsyn till dessa svårigheter och inte minst perceptionsproblematiken som gör det svårt i både omklädningsrum och idrottssalen där det ibland finns direkt plågsamma intryck i form av duschstrålar som gör ont eller ljud från studsande bollar. Här kanske vi framför allt behöver tänka på att perceptionssanera miljön med ljudabsorption och undvika lysrör för att få denna elevgrupp att över huvud taget kunna delta i idrotten. Men även bildstöd för vad man ska göra under lektionen kan underlätta.

Hur har du kommit in på detta område?

– Jag ville se hur man på olika sätt kunde kompensera för de typiska nedsatta funktionerna som följer med autism och adhd. Dessa elever misslyckas i hög utsträckning med sin skolgång i onödan. Eller rättare sagt så misslyckas vi vuxna med att skapa en fungerande skolgång för dessa elever. Varken autism eller adhd kan avgöra intelligensen hos en elev. Men när kunskapen om hur dessa elever egentligen fungerar inte kommer med lärarutbildningen, så sänker skolan i många fall medvetet eller omedvetet kraven på dessa elever i stället för att kompensera och tillföra funktion utifrån.

Min bok har jag därför strukturerat kring det jag kallar för Funktionstrappan där jag fokuserar på både elevernas och verksamhetens funktion från olika håll och mer rörelse är en viktig komponent vid framför allt adhd.

Arbeta in mer rörelse i undervisningen

Välj undervisningsformer där kroppen används. Undervisa med hjälp av experiment, laborationer eller praktiska uppgifter. Använd video, drama eller lek vid både inlärning och kunskapsredovisning.

Lägg till extra rörelse mellan eller under tiden eleverna arbetar. Låt elever arbeta med uppgifter vid exempelvis olika stationer eller använda en motionscykel medan de läser.

Låt elever svara genom att röra på sig. Låt elever peka eller gå till rätt svarsalternativ eller gör en spelplan på golvet.
Arbeta med taktilt arbetsmaterial. Låt eleverna arbeta med bokstäver i lera eller skriva dem i sand eller salt. Räkna med Lego eller pärlband. Rita åtta tårtbitar på en pappcirkel – skriv en uppgift i varje tårtbit och de rätta svaren på åtta klädnypor som eleverna sedan ska fästa på rätt tårtbit. Detta kan användas för glosor eller matematikuppgifter, men även för att matcha exempelvis en bild av en trädart eller ett instrument med namnet.

Tipsen är hämtade ur Linda Jensens bok Inkluderingskompetens vid adhd och autism. (Be My Rails Publishing, 2017).

 

Linda Jensen

Linda Jensen

Beteendevetare, har under flera år arbetat med aktuell hjärnforskning, evidensbaserad pedagogik och beteendevetenskap. Arbetet har nu omvandlats till en tipsbok – Inkluderingskompetens vid adhd & autism (2017) – som omfattar elever med autism och adhd, men även dyslexi och dyskalkyli. Med sin bakgrund inom läkemedelsindustrin har Linda Jensen arbetat med informationshantering av vetenskapliga artiklar. Sedan tidigare har hon gett ut den pedagogiska barnboksserien Anton och Super-A.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Tidskriften Elevhälsa.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Ny kunskap, fördjupning, metoder, verktyg och konkreta råd – Elevhälsa är tidskriften för hela elevhälsoteamet!

Bli prenumerant