Träna dig smartare

Forskning visar att fysisk aktivitet inte bara bidrar till bättre hälsa utan även förbättrar kognitiva funktioner som koncentration och minne. Att röra på sig regelbundet bidrar dessutom till minskad stresskänslighet och till att motverka nedstämdhet och depression.

Andelen aktiva barn i mellan- och högstadieåldern minskar, och ju äldre de blir, desto mindre rör de generellt på sig. Få barn och ungdomar når upp till rekommendationen om daglig fysisk aktivitet (se faktaruta). Att röra på sig regelbundet ger många hälsofördelar, men studier har även visat ett samband mellan fysisk aktivitet och inlärning, och i förlängningen studieresultat.

Genom hjärnforskning kan vi se hur motion och träning stärker minne, koncentration och kreativitet. I sin bok Hjärnstark berättar forskaren och överläkaren Anders Hansen om hur fysisk aktivitet inte bara bidrar till att öka förmågan till inlärning, utan till och med gör dig mer intelligent. För barn med adhd förbättrar fysisk aktivitet koncentrationen särskilt mycket, vilket är viktig kunskap för skolan. Ytterligare positiva effekter av träning är lägre stresskänslighet och minskad risk för och motverkan av nedstämdhet och depression. Att hjärnan är formbar och att den kan producera nya hjärnceller är relativt ny forskning som inger stora förhoppningar.

”Att hjärnan är formbar och att den kan producera nya hjärnceller är relativt ny forskning som inger stora förhoppningar.”

I en studie vid Lunds universitet som presenterades förra året, kunde man se att nior som haft daglig idrott under hela grundskolan presterade bättre och fick högre betyg än en kontrollgrupp med elever från likvärdiga skolor. Eleverna i studien gick i nian mellan 2003 och 2012 och ingick i det så kallade Bunkefloprojektet, som pågick i en skola utanför Malmö, där eleverna hade idrott 40 minuter om dagen från första till nionde klass. Men det var bara hos pojkarna man kunde se en förändring, vilket förvånade forskarna som tror att det delvis berodde på att flickorna på skolan redan hade höga betyg och att det därmed inte fanns en begränsad utvecklingspotential.

Rörelse barn
 I Bunkefloprojektet kunde man bara se en förändring i pojkarnas betyg efter ökad träning, vilket forskarna tror beror på att flickorna redan hade höga betyg.

Ett experiment från universitetet i Bergen går i samma linje. Forskare gav cirka 400 av totalt 800 elever som deltog i studien, ett gratis träningskort på studentgymmet. Grupperna hade gjort lika bra ifrån sig terminen tidigare. Resultatet visade att eleverna som fick tillgång till gymkort presterade bättre nästkommande termin och var dessutom mer nöjda med sin hälsa och sov bättre. Dessutom hade de mer självkontroll, vilket visade sig i att de hade lättare att stå emot frestelser och att följa planering. Störst var effekten bland de elever som var minst aktiva, studerade minst och hade svagast självkontroll innan studien, vilket forskarna tolkade som att träning kan bidra till att ge ökad kontroll och bättre rutiner, vilket även leder till bättre studieresultat.

Presenterat initiativ

För att öka den fysiska aktiviteten i skolan presenterade regeringen förra året initiativet Samling för daglig rörelse, som är en rad åtgärder och insatser för att fler barn och unga ska röra på sig varje dag. Riksidrottsförbundet, Gymnastik- och Idrottshögskolan, Svenskt Friluftsliv samt Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund/Svenska Idrottslärarföreningen är några av de aktörer som bidragit med kunskap när initiativet togs fram och även kommer att vara fortsatt involverade i initiativet. Bland annat har regeringen gett Skolverket i uppdrag att lämna förslag på hur skärpningar i läroplanen kan göras så att målet nås om att alla elever får ta del av fysisk aktivitet varje dag.

Undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa ska dessutom utökas med 100 timmar i grundskolan från och med 2019, och en analys ska göras över i vilka årskurser en utökning ger störst effekt. Om timmarna skulle koncentreras till exempelvis högstadiet skulle det innebära ungefär en extra idrottslektion per vecka.

Fakta

Rekommendationer om fysisk aktivitet för barn och ungdomar 6–17 år:

• Barn och ungdomar rekommenderas sammanlagt minst 60 minuters daglig fysisk aktivitet, som kan utgöras av aktiv transport (gå/cykla), lek och utforskande av omgivning och natur på fritid och raster samt av spontan eller organiserad idrott och motion.
• Den fysiska aktiviteten bör främst vara av aerob karaktär, exempelvis löpning eller cykling och intensiteten måttlig till hög.
• Aerob fysisk aktivitet på hög intensitet bör ingå minst tre gånger i veckan.
• Muskelstärkande och skelettstärkande aktiviteter bör ingå minst tre gånger i veckan. Aktiviteterna kan utföras som en del i lek, löpning och hopp.

Effekter av fysisk aktivitet hos barn 6–17 år:

• Förbättrad kondition
• Ökad muskelstyrka
• Förbättrad skeletthälsa
• Förbättrad skolprestation/testresultat i skolan
• Mental hälsa (minskade symtom på depression, ökad självkänsla)
• Kardiovaskulär hälsa (sänkning av högt blodtryck och förbättrad blodfettsprofil hos barn med högt blodtryck och förhöjda blodfetter)
• Metabol hälsa (viss minskning av kroppsfett hos barn och ungdomar med övervikt/fetma).

Rekommendationerna är framtagna av Yrkesföreningar för fysisk aktivitet och antagna av Svenska Läkaresällskapet samt av Svenska Barnläkarföreningen.

 

Ann-Cathrine Johnsson

Ann-Cathrine Johnsson

Frilansjournalist med inriktning på forskning inom skola, medicin och hälsa, samt vikarierande redaktör för tidskriften Elevhälsa.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Tidskriften Elevhälsa.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Ny kunskap, fördjupning, metoder, verktyg och konkreta råd – Elevhälsa är tidskriften för hela elevhälsoteamet!

Bli prenumerant