Kamratstödjare skapar trygghet

– Det är inte alltid roligt i skolan med allt pluggande, men det ska alltid kännas bra att komma hit!
Det säger Mimmi Aurell, en av Fribergaskolans 38 kamratstödjare som gör verklighet av den tolerans och respekt som ska prägla skolans vardag.

I likhet med sina kolleger valdes Mimmi Aurell av klasskamraterna när de hade gått tillsammans några månader i sjunde klass. Alla visste då vad uppdraget innebar och krävde och tillsammans med valet följde också motiveringar. De kunde handla om att kamratstödjaren är en som sprider glädje, har förmåga att prata med alla utan att göra skillnad och inger förtroende.

– Det har blivit en del av min identitet. Jag är rätt inåtvänd som person men som kamratstödjare har jag en roll som går ut på att jag tar kontakt med andra, berättar Emelie Gotting.

Hon delar kamratstödjarskapet med Felix Holmfeldt i 9D2 som minns hur betydelsefullt valet blev för honom när han kom ny i sjuan. Han kände ingen sedan förut och fick nu allas förtroende.  

– Jag sågs som en snäll person, klart jag blev glad!

Kamratstödjarna har en viktig roll i arbetet med att utvärdera trivselenkätens svar och ge förslag på lämpliga åtgärder och insatser för kommande likabehandlingsplan. De fungerar också som referensgrupp när trygghetsgruppen försöker utröna ifall svaren stämmer med verkligheten. Har kamratstödjarna exempelvis noterat situationer där killar särbehandlas på ett diskriminerande sätt? Men innan dess har kamratstödjarna fått ta del av skolans utbildning som ska förbereda dem på vad uppdraget kan innebära.

Kamratstödjare Fribergaskolan
Felix Holmfeldt, Emelie Gotting och Mimmi Aurell har fått regelbunden handledning för sitt uppdrag som kamratstödjare.

De har lärt sig förstå hur diskriminering, trakasserier och kränkningar kan yttra sig i skolans vardag och fått fundera över dilemman och lojalitetskonflikter. De har lärt sig en hel del om sociala koder, hur folk beter sig och umgås, om makthierarkier, osynliggörande och härskartekniker. Och de har anammat en absolut nolltolerans inför tråkigt tilltal, nedlåtande attityder och kränkande kommentarer.

– Vi vet hur folk brukar bete sig och märker snabbt om något avviker från det normala, påpekar Mimmi Aurell.

En kamratstödjare ska aldrig gå in i eller försöka avstyra ett bråk. Uppdraget består mer av att skanna av stämningen bland skolans elever, se om någon verkar ha hamnat utanför gemenskapen eller mår dåligt. Man uppmärksammar småkonflikter på ett tidigt stadium och tar ibland upp sådant som eleverna ber om. Situationer och iakttagelser man sedan kan ta upp i regelbundna möten i trygghetsgruppen där lärare från arbetslagen finns representerade och i handledning med skolans kurator. Nytt för i år är också att kamratstödjarna träffas årskursvis.

– Om vi hör att någon elev uttrycker sig nedsättande eller hackar på någon annan i korridoren säger vi ifrån direkt. Fast det gör å andra sidan alla här på skolan, säger Felix Holmfeldt.

Han beskriver hur det brukar vara som stökigast i början av höstterminen när de nya sjuorna försöker finna sig till rätta.

– De är osäkra och vill hitta sin plats genom att synas och höras på ett sätt som de ganska snart märker inte behövs.

Han och de andra kamratstödjarna menar att den tryggt otvungna och prestigelösa samvaron på Fribergaskolan handlar om det man kallar Fribergaandan. Ett begrepp de har lite svårt att beskriva men själva i hög grad bidrar till.

– Det är liksom en glad och positiv atmosfär här som det är lätt att vara i. Man kan känna sig trygg i att få vara den man vill, säger Felix Holmfeldt.

Alla tre vittnar också om hur detta att vara kamratstödjare bidrar till personlig utveckling. Hur självbilden påverkas av att bli sedd som en person som bryr sig och tar ansvar.

– Vi har ju tre års erfarenhet av att se sammanhang, tolka situationer och ta in olika perspektiv, det gör att man växer, menar Mimmi Aurell.

Modell för kamratstödjare

Från början utgick Fribergaskolan från Friends modell för kompisstödjare. Numera har skolan en egen struktur för utbildning och handledning av skolans kamratstödjare. Innan sjundeklassarna får välja kamratstödjare ser man till att de blir väl förtrogna med de begrepp, värden med förhållningssätt och bemötande som det förebyggande likabehandlingsarbetet på skolan syftar till att sprida.

I Skolverkets rapport Utvärdering av metoder mot mobbning från 2011 framhåller man att det krävs ett systematiskt arbete och en kombination av insatser för att lyckas förebygga och åtgärda mobbning. Friends modell med kompisstödjare kritiserades bland annat för att bidra till osunda hierarkier då kompisstödjarna tenderade att bli valda utifrån status och popularitet. Sedan dess har Friends ändrat i sina riktlinjer för kompisstödjare. Läs mer på: http://friends.se/nya-riktlin jer-for-friends-kompisstodjare/

Ur likabehandlingsplanens inledningkring mål och vision:

”Fribergaskolan rustar eleverna för framtiden. I detta ingår inte bara kunskaper och färdigheter, utan även förståelse för och ett bestående avståndstagande från diskriminering, trakasserier och kränkningar.

Vi vill skapa en miljö där hänsyn, gott uppförande och ömsesidig respekt präglar umgängestonen.

Vi vill att alla elever känner sig sedda och att ingen utsätts för diskriminering, trakasserier och kränkningar.”

Eva Selin

Eva Selin

Redaktör för tidskriften Elevhälsa på Gothia Fortbildning där hon också arbetar med innehållet till konferenser för lärare och elevhälsopersonal. Eva är fackpressjournalist i grunden.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Tidskriften Elevhälsa.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Ny kunskap, fördjupning, metoder, verktyg och konkreta råd – Elevhälsa är tidskriften för hela elevhälsoteamet!

Bli prenumerant