Insatser för en hälsosam lärmiljö
Systematiska insatser som främjar goda relationer och emotionella förmågor ledarskapsutbildning och förstärkning av positiva beteenden kan leda till en bättre skolmiljö. Det visar undersökningar och analyser av projektet Skolan förebygger där samtliga kommunala grundskolor i Karlstad deltog.
Artikelinnehåll
Artikelinnehåll
Svensk skola befinner sig på ett sluttande plan med elever som presterar allt sämre. I alla fall om man får tro den av OECD initierade PISA-undersökningen. I undersökningen framträder också en mörk bild av lärandemiljön i svenska skolor. Till skillnad från flertalet andra OECD-länder förbättrades inte klassrumsklimatet i svenska skolor mellan 2003 och 2012. De nedslående resultaten bör ses i ljuset av väldokumenterade samband mellan skola, lärande och psykisk hälsa. Samtidigt sägs i den nya skollagen från 2011 att ”utbildningen ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero” (Skolverket, 2012).
Skolmiljön var också fokus för Skolan förebygger, ett samverkansprojekt mellan Karlstads kommun och Karlstads universitet som pågick 2006–2012. Syftet var att främja grundskolemiljön, den psykiska hälsan och skolprestationerna bland unga. Karlstad ingick som en av sex kommuner i en 50-miljonerssatsning från regeringen med syfte att stärka lokalt sektorsövergripande hälsofrämjande arbete. Arbetsfördelningen var tydlig: Karlstads kommun skulle ansvara för insatserna och Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa vid Karlstads universitet skulle kartlägga och om möjligt utvärdera.
Tre program
Karlstads kommun genomförde omfattande utbildningsinsatser framförallt bland lärare för att uppnå ett bättre ledarskap i klassrummet, bättre sociala relationer och högre grad av arbetsro i skolan. Tre olika program dominerade utvecklingsinsatserna inom projektet vid Karlstads kommuns högstadieskolor. I den första fasen (2006–2008) dominerade Skolkomet och SET (social emotionell träning), i den andra fasen (2009–2011) Ledarskap i klassrummet. Utbildningar i SET genomfördes även i den andra fasen av projektet, men då i mindre omfattning.
I projektets inledningsskede genomfördes också ÖPP (Örebro Prevention Program, sedermera ”Effekt”), ett program riktat till föräldrar i syfte att motverka ungdomars alkoholkonsumtion. I projektet genomfördes också utbildningar i motiverande samtal (Motivational interviewing, MI) bland skolsköterskor och skolkuratorer, föräldrautbildningen ”Active parenting” samt programmet Repulse riktat till pedagoger.
Bättre klassrumsklimat
Under projekttiden förbättrades skolmiljön i högre grad i Karlstads kommun än i andra Värmlandskommuner. Bland annat minskade andelen elever som upplever att det ofta eller alltid är stökigt och bråkigt i klassrummet, upplever störande ljud, nedskräpning eller förstörelse i skolan. Andelen elever som anser att de ofta eller alltid kan påverka takten i undervisningen respektive innehållet i undervisningen ökade i högre grad i Karlstad än i övriga Värmlandskommuner.
Resultaten baseras på data från undersökningen Ung i Värmland som genomförs av Centrum för forskning om barns och ungdomars hälsa vid Karlstads universitet. Data sammanställdes från tre undersökningstillfällen, vilket möjliggör avläsning av situationen före projektets start (2005), mellan två faser i projektet (2008) och i slutskedet (2011) av projektet.
Att klassrumsklimatet förbättrats i högre grad i Karlstad än i övriga Värmlandskommuner bekräftas också av fördjupade statistiska analyser med sociodemografiska bakgrundsvariabler, som redovisas i en nyligen framlagd doktorsavhandling. I avhandlingen redovisas resultat som visar att de positiva förändringarna var som störst i de två Karlstadsskolor som systematiskt och på schemalagd tid arbetat med implementering av hälsofrämjande program.
Debatt
Som helhet ger förändringarna i Karlstads kommun över tid och skillnaderna i förändring gentemot andra kommuner i Värmland en tydlig indikation på en mer positiv färdriktning i Karlstad än i övriga Värmlandskommuner. Sannolikt kan detta delvis knytas till de massiva insatser som gjordes i Karlstad för att förbättra klassrumsklimatet, även om detta inte kan verifieras på grund av avsaknaden av en experimentellt upplagd effektutvärdering. Om möjligt ännu försiktigare bör man vara med att tolka betydelsen av de enskilda programmen visavi en mer generell inverkan till följd av den uppmärksamhet som projektet rönt.
I projektets slutskede blossade en debatt upp om SET och i tv-programmet Skolfront sändes ett kritiskt reportage. Budskapet var att SET inte är vetenskapligt utvärderat och att metoden kan vara skadlig för vissa barn. Bakgrunden var bland annat att Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) i maj 2010 publicerat en systematisk litteraturöversikt som visade att inget av det hundratalet program som i Sverige används för att förebygga psykisk ohälsa bland barn har utvärderats i Sverige med randomiserade studier med minst ett halvårs uppföljningstid. Ifrågasättandet av SET fick till följd att skolor slutade att använda programmet, vilket även gällde för Karlstads kommun.
Kritiskt förhållningssätt
Bristen på evidens i det hälsofrämjande arbetet är dock inget skäl för ”time-out”, men väl en uppfordran till ett mer kritiskt förhållningssätt. När ordföranden i arbetsgruppen som genomförde SBU:s systematiska litteraturöversikt, Ann-Charlotte Smedler, i en intervju fick frågan om det var dags att sluta använda SET i svenska skolor svarade hon: ”Nej, inte om man tycker att det fungerar bra, och egna utvärderingar tyder på att så är fallet. Men man bör vara medveten om att det vetenskapliga underlaget är otillräckligt, och att vi faktiskt inte vet om programmet har avsedd effekt” (KVA, 2010).
Skolkomet fokuserar på lärarnas förhållningssätt till elever i syfte att skapa positiv kommunikation och arbetsro i klassen. Programmet syftar till att minska problembeteenden och öka de positiva beteendena hos eleverna, samt stärka den sociala kompetensen. Målet är att skapa ett bättre arbetsklimat i klassrummet.
SET syftar till att utveckla barns och ungdomars sociala och emotionella förmåga, att lära elever att hantera sina känslor, få en bättre självkännedom, motivation och empati. Målet är att främja psykisk hälsa, förändra normbrytande beteende och förebygga alkohol- och droganvändning genom att stärka skyddsfaktorerna på individ-, grupp- och klassrumsnivå.
Ledarskap och förhållningssätt i klassrummet (Classroom Management) syftar till att stärka lärarens ledarroll för bättre arbetsro i klassrummet. Om läraren kan möta, bekräfta och uppmuntra de stökiga och utsatta eleverna på ett genomtänkt och konsekvent sätt, minskar risken för att eleverna hamnar utanför, vilket kan förebygga skolmisslyckande, skolk och missbruk.
Tre doktorsavhandlingar med anknytning till projektet Skolan förebygger: Louise Persson disputerade i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet den 13 maj 2016 med avhandlingen Hälsofrämjande arbete i skolan. 2014 disputerade Lisa Hellström och 2013 Linda Beckman i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet med avhandlingar om mobbning bland ungdomar.
När samarbetet mellan Karlstads kommun och Karlstads universitet inleddes hade projektet Skolan förebygger pågått i flera år.
Samtidigt som Skolan förebygger pågick fick frågan om klassrumsklimatet och skolmiljön stor uppmärksamhet i media och i den politiska debatten. Detta kan direkt och indirekt ha bidragit till de positiva resultaten.
Gruppen ”övriga Värmlandskommuner" kan i strikt mening inte betraktas som ”kontrollkommuner” till ”interventionskommunen” Karlstad. I enlighet med projektets syfte spreds aktivt erfarenheter från projektet i Karlstad till andra kommuner i Värmland. Liknande insatser har genomförts också i övriga kommuner i Värmland, om än inte i lika stor omfattning som i Karlstad. Jämförelser mellan Karlstad och andra kommuner kan därför innebära att eventuella effekter av hälsofrämjande program underskattas.
Referenser
Gustafsson, J.-E., Allodi, W.M., Åkerman Alin, B., Eriksson, C., Eriksson, L., Fischbein, S., Granlund, M., Gustafsson, P., Ljungdahl, S., Ogden, T. & Persson, S.R. (2010). School, learning and mental health: a systematic review. Stockholm: Kungl. Vetenskapsakademien, Hälsoutskottet.
Hagquist, C. (2013). Ungas psykiska hälsa i Sverige – komplexa trender och stora kunskapsluckor, Socialmedicinsk tidskrift, 90(5), 671-683.
Hagquist, C., Beckman, L., Bergh, D., Hellström, L. & Persson, L. (2012). Skolan förebygger: främjande av psykisk hälsa och förebyggande av mobbning bland barn och unga: samverkansprojekt mellan Karlstads kommun och Karlstads universitet 2009–2011. Karlstad: Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa, Karlstads universitet.
KVA (2010). Intervju om SET med Ann-Charlotte Smedler, www.buph.se, 2010-11-03.
OECD (2013). Mental health and work: Sweden, OECD Publishing. http://dx.doi.org/10.1787/9789264188730-en
OECD (2014). Resource, policies and practices in Sweden’s schooling system: an in-depth analysis of PISA 2012 results. Report, 18 February 2014.
Persson, L. (2016). Health promotion in schools: results of a Swedish public health project. Doctoral thesis. Karlstad University Studies, 2016:24.
SBU (2010). Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn: en systematisk litteraturöversikt. Rapport nr 202. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.
Skolverket (2012). Mer om…Trygghet och studiero. Juridisk vägledning.
Skolverket (2013). PISA 2012: 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap (resultaten i koncentrat). Sammanfattning av rapport nr 398. Stockholm.
Skolverket (2013). Attityder till skolan 2012. Rapport nr 390. Stockholm.
Curt Hagquist
Professor i folkhälsovetenskap och föreståndare för Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa vid Karlstads universitet. Curt är socionom och filosofie doktor i socialt arbete. Han är ledare för forskningsprogrammet ”Effekter av förändrade livsvillkor på barns och ungdomars psykiska hälsa” som åren 2013-2018 finansieras av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte).
