Det ringer till rast på Varagårdsskolan och flera elever tar sikte på motorikbanan på skolgården. Där kan man klättra och balansera i nät och klätterställningar. Motorikbanan är en av tre som byggts i kommunen de senaste åren med hjälp av pengar från Skolverket.

Bjuvs kommun beviljades 2,1 miljoner kronor till hälsofrämjande utveckling efter att de i en undersökning upptäckt att ohälsan var ovanligt hög bland de unga. Det gällde psykisk ohälsa såväl som frukostvanor och sömn.

För att komma till rätta med problemet testas nu flera olika initiativ som ska få eleverna att må bättre, med fokus på ökad rörelse i vardagen.

Fritidspedagoger bidrar med förslag på rast- aktiviteter. Förutom fotboll och pingis har en av skolorna köpt in en musikanläggning så att de kan ha fredagsdans på skolgården. En mix av aktiviteter som passar en så bred grupp elever som möjligt är målet.

Klassrumsgym

Det projekt som fått störst medial uppmärksamhet hittar vi i Varagårdsskolans femteklass. I en hörna av klassrummet står en studsmatta, en balansplatta, några hoprullade yogamattor, hopprep, gummiband och hantlar. Gym står det på en skylt.

– Om det är jobbigt att sitta still så kan man gå dit, berättar Agnes Nymberg, 11 år.

”En mix av aktiviteter som passar en så bred grupp elever som möjligt är målet.”

Och det är precis så det fungerar. I stället för att avsätta tid då alla tränar samtidigt kan eleverna själva välja när de behöver en paus och gå och träna.

– Efter att man varit på gymmet koncentrerar man sig bättre, säger Tindra Bremer Nyström, 12 år.

Farhågor från föräldrar och lärare om att det skulle bli stökigt att ha gymmet i klassrummet har kommit på skam. Det allmänna intresset för att träna har ökat samtidigt som eleverna själva berättar att de inte upplever samma trötthet när de sitter och lyssnar som de kände förut.

– Jag brinner för detta, säger skolsköterskan Karin Björk.

Hon fungerar som samordnare för skolsköterskorna i de fyra grundskolorna i Bjuv och är en av initiativtagarna till satsningen. Boken Hjärnstark av läkaren Anders Hansen har varit en stor inspirationskälla under utformandet.

– Vi vet att forskning visar att rörelse ger positiva effekter för både kroppen och inlärningen, berättar hon.

Alla klasserna i skolan har fått skapa sina egna gym. Inför satsningen var Karin ute och frågade vilka redskap eleverna önskade sig. Resultatet är att de ser lite olika ut. De yngre klasserna ville helst ha balansredskap, rockringar och hopprep, medan de äldre eleverna frågade efter bollar, hantlar och studsmatta.

– Det behövs inte så mycket för att få till daglig träning, säger Karin Björk.

Många lärare praktiserar också ”walk and talk” som innebär att eleverna får ta små promenader när de ska diskutera frågor i par. Det har gjort det lugnare i klassrummet eftersom det blir mindre sorl när eleverna går ut och pratar.

Mikropauser och friskluft gör att eleverna känner sig pigga och uppmärksamma en större del av lektionen.

Ordning och reda

Jenny Löfgren och Roger Hatter är F-6-lärare på Varagårdsskolan. Deras erfarenhet av gymmen är att det är viktigt att sätta upp en struktur för hur de ska användas redan från början för att det ska fungera friktionsfritt. Själva har de valt att ha en lista där eleverna skriver upp när de tränat. Då kan de se vilka elever som är där, och hur ofta de gymmar. Ibland kan några elever behöva en liten knuff för att komma igång eller för att ta upp träningen igen.

– Man får ha ett schema och rutiner för hur man ska göra när man är där och hur det ska se ut när man lämnar, säger Roger Hatter.

Att en elev hoppar hopprep när kamraterna räknar matte är inget eleverna reagerar över längre. Just den här femteklassen var först med att använda sig av klassrumsgym och får ofta besök av andra lärare som vill se hur det fungerar.

I framtiden hade de gärna velat utöka med fler redskap. På önskelistan står just nu en boxningssäck, fler hantlar och motionscyklar. Jenny Löfgren berättar entusiastiskt att hon fått nys om bänkar med inbyggd motionscykel. Just den biten är inte realiserbar för tillfället, men det betyder inte att de gett upp kampen mot stillasittandet.

När man kommer in i klassrummet är något av det första man uppmärksammar att flera av eleverna sitter på röda bollar i stället för vanliga stolar. Planer finns också på att börja med ståbänkar.

– Det är bättre för ryggen, förklarar Karin Björk.

Ju äldre elever, desto sämre hållning brukar de ha när de sitter och lyssnar.

– Högstadieeleverna ligger nästan över bänkarna när man kommer in till dem, säger hon.
​
Träna tillsammans

Att lärare och elever tränar tillsammans ger samhörighet. Roger Hatter och Jenny Löfgren berättar att de själva är med och gör utmaningarna i klassrummet ibland. När klassen hade skoldisco höll de en squat challenge med knäböjsutmaningar till låten ”Hej Monica”. Då är det inte självklart vem som vinner.

– Jag får till och med träningsvärk ibland, säger Jenny Löfgren som tycker att det är kul med mer träning på arbetstid.

På Varagårdsskolan försöker de ha ögonen öppna för hur andra jobbar och hämtar gärna inspiration på internet och i sociala medier som Instagram och Facebook. Friskis & Svettis röris-pass finns till exempel på Youtube och de har hittat en digital gladiatorsutmaning på TV4:s hemsida.

Bra övningar placerar Jenny Löfgren i Kinder- ägg-förpackningar och lägger i en skål. När en elev börjar skruva på sig skickar hon iväg ett ägg med en rörelseutmaning. Det kan till exempel vara en uppmaning att springa ett varv runt skolan, och eleverna tycker det är roligt och positivt.

– Det är enkelt och gratis och signalerar att vi har hälsa som prioritet, säger hon.
Rektor Annette Isberg är nöjd med hur satsningen fallit ut. De yngre klasserna har lyckats allra bäst tack vare att lärarna är med sina grupper hela dagen. På högstadiet blir det praktiskt svårare eftersom klasserna har fler lärare och är mer utspridda.
​
Utvärdering på gång

– Vi har försökt hitta nya vägar att arbeta med frågan. Jag tror att alla på skolan tycker att det är viktigt men att man tidigare inte har sett möjligheterna att arbeta med rörelse inom sitt ämne, säger Annette Isberg.

Nu ”smittar” det. När en lärare börjar med något nytt så är de andra snabba med att haka på.

– Det är för att vi vet att det gynnar eleverna, säger Annette Isberg.

En stor utvärdering är på gång för att se om skolans hälsofokus gett mätbara resultat. Både lärare och elevhälsan är med och diskuterar. Samtidigt tittar de på nya mål och förslag.  Resultatet är inte klart ännu men Annette Isberg säger att det pekar i en mycket positiv riktning.

En skillnad som Karin Björk märker av är att fler elever kommer till hennes mottagning och frågar vad det finns för aktiviteter och sporter. De kan undra var det finns gym och var man kan dansa.

– Det är bra, tycker hon och säger att hon kommer fortsätta pusha för mer rörelse.

​