Elevhälsomöte för alla

Strukturen för innehållet i Bergsjöskolans kontinuerliga möten där samtlig personal deltar gör det möjligt att få syn på vad som fungerar liksom sådant som inte fungerar. Och det gäller för såväl insatser på individ- som grupp- och skolnivå. Samsynen ligger till grund för tidiga hälsofrämjande insatser som gynnar alla elever och inte bara de som är i behov av stödinsatser.

Utifrån uppdraget att stödja alla elevers utveckling mot utbildningens mål har Bergsjöskolan utformat en modell för elevhälsoarbete som bygger på tvärprofessionell kontinuerlig samverkan. Modellen utgår från ett regelbundet mötesforum som kallas elevhälsomöte (EHM) och som innebär att all pedagogisk personal kopplad till en viss årskurs träffar elevhälsans personal var femte vecka. Kontinuiteten och den särskilda mötesstrukturen lägger grunden för insatser som ser till såväl enskilda elevers behov som förändringar för en mer gynnsam lärmiljö.

Nuläge

Ett EHM börjar alltid med en nulägesbeskrivning av den årskurs som mötet gäller. Alla som deltar beskriver sin upplevelse av läget i klassen och situationen för enskilda elever. Eftersom alla professioner bidrar träder en nyanserad helhetsbild av det aktuella läget fram.

Strukturerade reflektioner

Utifrån det aktuella nuläget sker strukturerade reflektioner där alla deltar och en fråga till mötets fördjupningsdel väljs ut. Vi kan exempelvis bestämma oss för att diskutera en enskild elev. Men varje fördjupningsfråga bör också formuleras på gruppnivå, som exempelvis: Vad bidrar överlag till arbetsro och trygghet i klassen där den enskilda eleven går?

Fördjupning

Fördjupningsdelen i våra EHM har en beskrivande och en analyserande fas. Den beskrivande fasen syftar till att få fram en bred bild av den valda fördjupningsfrågan som kan ligga till grund för det fortsatta arbetet. I de fall där fördjupningsfrågan handlar om en enskild elev betyder en bred beskrivning att inte enbart eleven, utan också det sammanhang som eleven ingår i – lärmiljön – beskrivs.

Analys

Efter den beskrivande fasen går mötet över i en analyserande fas där samtliga professioner bidrar till förståelsen av den bild som kommit fram kring exempelvis en elev och elevens behov i mötet med lärmiljön. Där kan elevhälsans professioner bidra med kunskap om hur lärandemiljön korrelerar till elevens hälsa och välmående utifrån ett tvärprofessionellt perspektiv.

Planering av insatser

Den tvärprofessionella beskrivningen och analysen ligger sedan till grund för den del av mötet som handlar om att planera det fortsatta arbetet. Planeringen växer fram i tvärprofessionell samverkan vilket leder till en samsyn kring hur vi går vidare. Efter EHM genomförs de planerade insatserna som följs upp på ett sätt som gör att alla berörda är delaktiga i hur det går.

REFERENSER

Edfelt, D. (2015). Elever med diagnoser, funktionsnedsättningar och kognitiva svårigheter – förståelser och verksamma strategier för en välfungerande skolvardag. Föreläsning på Specialpedagogikdagarna. Teknologisk Institut, 2015-11-13.

Sverige. Folkhälsomyndigheten (2014). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14: grundrapport. Solna: Folkhälsomyndigheten.

Skolverket (2014). Socialstyrelsen Sverige. Vägledning för elevhälsan. Stockholm: Socialstyrelsen.

Anna Bengtsson

Anna Bengtsson

Lärare år 1–7 samt specialpedagog och finns sedan 2008 på Bergsjöskolan i östra Göteborg där hon bland annat arbetar med att utveckla elevhälsan. Hon föreläser ofta om
samverkan i ett förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Tidskriften Elevhälsa.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Ny kunskap, fördjupning, metoder, verktyg och konkreta råd – Elevhälsa är tidskriften för hela elevhälsoteamet!

Bli prenumerant