Effektiva elevhälsomöten

Med välplanerad struktur, tydliga roller, ett genomtänkt syfte och salutogena perspektiv kan elevhälsans möten bli effektiva, produktiva och framåtsyftande. För att bidra till skolans utveckling krävs också att elevhälsan har koll på sitt uppdrag med tydliga mål i ständig utvärdering.

Elevhälsoteamets möten kan, precis som andra möten, vara en plåga eller ett effektivt verktyg för att samarbeta och sköta vårt jobb, beroende på hur vi använder tiden. Ingenstans i skollagen eller Vägledning för elevhälsan står det att vi ska ha elevhälsomöten (EHM), ändå har de allra flesta skolor dem. Så vad är syftet? Om vi börjar ställa oss frågan ”varför sitter vi här?”, har vi tagit första steget till möten som blir ett redskap för vårt arbete, snarare än avsutten tid.

Med några verktyg från organisationspsykologin kan vi göra våra möten mer produktiva, trivsamma och i linje med skollagens intention för elevhälsans arbete.

​Gemensamma mål

Vi brukar kallas för elevhälsoteam, men är vi ett team? Ett team har en tydlig gruppidentitet och gemensamma mål. Skolverkets Vägledning för elevhälsan beskriver både elevhälsans gemensamma och de olika kompetensernas uppdrag.

Utifrån egna erfarenheter och samtal med kolleger runtom i landet kan jag tyvärr konstatera att EHM alltför sällan utgår från hela det uppdraget. Vi ägnar oss ofta åt att läsa anmälningar till rektor och pedagogiska utredningar eller att fördela individärenden, snarare än att kartlägga och planera främjande och förebyggande insatser.

”När berättade ni senast för varandra om era intresseområden och spetskompetenser?”

För att kunna uppnå gemensamma mål, behöver vi vara överens om vad det målet är. Genom att definiera gemensamma mål skapar vi förutsättningar för att veta vilka beteenden och aktiviteter vi bör ägna oss åt, för att uppnå målet. Att prata om mål och syfte med det vi gör som team och organisation i ett större och mer långsiktigt perspektiv ökar en grupps motivation. Ett tips är att inför nästa läsår utgå från elevhälsans uppdrag så som det beskrivs i Vägledning för elevhälsan och er skolas specifika utmaningar avseende viktiga hälsofaktorer som likabehandling, kränkningar, extra anpassningar, särskilt stöd, arbetsro, måluppfyllelse och närvaro.

• Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa.

• Elevhälsan har ett särskilt ansvar för att bevaka att skolan bidrar till att skapa goda och trygga uppväxtvillkor.

• I det individuellt inriktade arbetet har elevhälsan ett särskilt ansvar att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling.

(Ur Vägledning för elevhälsan från 2016, sidan 29).

Att ha gemensamma mål bidrar till grupp- identiteten, gemensamma aktiviteter likaså. I många fall är den enda gemensamma aktiviteten för elevhälsoteamets medlemmar just elevhälsomötet. Känslan av samhörighet ökar om vi också hittar andra tillfällen att samarbeta, planerar och genomför tvärprofessionella insatser tillsammans. Dessutom spelar det roll att få göra trevliga saker tillsammans. När ni har definierat och tidsatt era mål och sedan utvärderat och uppnått dem bör ni fira! Bestäm redan när ni sätter målet hur ni ska fira. Tydliga och tidsatta mål hjälper oss att planera och fokusera våra ansträngningar.

Elevhälsans kompetenser är delvis överlappande, men varje kompetens och individ har sina styrkor och sitt uppdrag. Ofta fördelas arbetsuppgifter utifrån vem som har tid, snarare än utifrån vem som är mest lämpad. Trots att forskning visar att det är mindre effektivt att göra så.

​Teamkänsla

När berättade ni senast för varandra om era intresseområden och spetskompetenser? Den viktigaste övningen vi kan göra för att bygga en teamkänsla är just att definiera våra roller. Med utgångspunkt i tydligt satta mål, kan en diskussion om vad som är våra viktigaste arbetsuppgifter och vem som är ansvarig för vad, förbättra både trivsel och våra förutsättningar att göra ett bra jobb.

Det finns grundläggande hygienfaktorer i hur vi genomför möten för att vi ska ta vara på den kompetens som finns i rummet och förvalta mötestiden väl. Forskning visar att vi uppfattar möten som mer positiva om de börjar och slutar i tid, om vi får agendan före mötet, om agendan används och om mötesdeltagarna är väl förberedda. Ofta hinner vi inte prata om allt vi hade tänkt oss, och fokus ligger sällan på vårt huvudsakliga uppdrag: att arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Snarare tenderar vi att diskutera åtgärdande insatser för individuella elever.

​Börja främjande

Metoder för att använda tiden bättre är dels att låta agendan börja med främjande och förebyggande punkter och att avsluta med de åtgärdande insatserna, på så sätt hinner vi prata även om det som är lätt att skjuta på till nästa möte, och nästa, och nästa ...

En annan metod är att tidsätta punkter. Genom att vid mötesstart bestämma hur lång tid varje punkt på agendan får ta och fördela arbetsuppgiften ”tidhållare” till en mötesdeltagare får vi mer fokuserade samtal, som inte svävar iväg, och kommer snabbare till beslut. Mötesordningen tydliggörs ytterligare om mötet inleds med fördelning av vem som är ”ordförande” respektive vem som för minnesanteckningar.

När vi ska fatta beslut görs det oftast utifrån det första förslaget, eftersom grupper anpassar sig till varandra och tenderar att vilja tycka lika. Ett sätt att komma runt att det först presenterade förslaget är det som får genomslag är att alla skriver ner sina idéer innan ni börjar diskutera. Ofta baseras dessutom besluten på några få individers kompetens och åsikter. För att involvera alla i teamet, så att rektor får det mest kompletta underlaget för att fatta beslut, med en tvärprofessionell analys från den samlade elevhälsan, är det viktigt att be om allas åsikter under ett möte.

​Systematiskt kvalitetsarbete

Ett av kriterierna för ett välfungerade team är att det kontinuerligt och systematiskt utvärderar sina prestationer och sitt samarbete. Skollagen säger tydligt att vi inom skolan ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete och Vägledning för elevhälsan lyfter fram elevhälsan som en resurs för hälsofrämjande skolutveckling.

Med systematiskt kvalitetsarbete menas att vi ska kartlägga nuläget, utifrån det göra en plan för åtgärd och utvecklingsarbete, sedan genomföra och utvärdera det vi gjort och därefter göra en ny kartläggning och plan. För att göra elevhälsan till en resurs i skolutvecklingen behöver elevhälsan jobba just systematiskt och kontinuerligt göra utvärderingar av både sina prestationer och sitt samarbete.

Men det räcker inte att elevhälsan sysslar med detta på sin egen kammare, vi måste vara en del av hela skolans systematiska kvalitetsarbete, en kugge i det större utvecklingsarbetet. För att få det till stånd, behöver vi ha tydliga mål och uppdrag, samt arenor för samverkan. Dessa möten behöver ha samma arbetssätt, med tydligt syfte, mål och mötesstruktur som beskrivs ovan. Hur ofta de ska ske och vad som behöver tas upp på mötena beror på den analys som görs av skolans behov.

​Har vi varit till nytta?

Elevhälsan har ett tydligt hälsofrämjande uppdrag. Det innebär att vi behöver prioritera att systematiskt och kontinuerligt genomföra insatser som gynnar hälsa och inlärning. Men även när vi pratar om enskilda elever och åtgärdande insatser behöver vi påminna oss om att se när det fungerar bra för eleven och analysera varför.

Vi behöver kartlägga elevens styrkor och intressen, som när de undervisande lärarna lyckas nå fram till eleven med sin undervisning. Det är nämligen lättare att lära sig av och göra mer av det som fungerar än att förstå varför situationer går snett. Utse gärna en person på elevhälsomötet med uppgiften att påminna om det salutogena perspektivet. Roa er gärna med att ta tid på hur många minuter av nästa möte som ni pratar om hälsa, välbefinnande och framgångsfaktorer, kontra ohälsa och misslyckanden. Utmana er sedan att öka kvoten!

Organisatoriska strukturer kan hjälpa eller stjälpa oss att uppnå det vi vill och är anställda för att göra. Fråga er gärna: ”Har vi varit till nytta som stöd till pedagogerna denna terminen? Och hur kan vi ta reda på det i så fall?” Genom att börja prata om och utvärdera våra möten, vårt arbete och vårt samarbete kan vi bättre förvalta elevhälsans ofta begränsade resurser. Så att vi räcker lite längre för våra barn och ungdomars bästa.

Utvärdering av EHT-möten

Ta vid nästa möte allra först ställning till nedanstående påståenden genom att svara instämmer, instämmer inte eller vet inte. Diskutera därefter hur ni kan göra för att utveckla ert arbete och era möten.

På våra EHT-möten avsätter vi tid för att arbeta med/prata om:

• Hur vi ska främja elevers lärande, utveckling och hälsa på vår skola

• Hur vi ska förebygga ohälsa och inlärningssvårigheter på vår skola

• Hur vi ska bidra till att skapa miljöer som främjar lärande, utveckling och hälsa på vår skola

Våra EHT-möten är ett arbetsmöte som hjälper oss att:

• Bidra till att varje enskild elev ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål

• Undanröja hinder för lärande, utveckling och hälsa

• Uppmärksamma och på rektors uppdrag utreda orsaker till inlärningsproblem

• Uppmärksamma och utreda orsaker till ohälsa

• Bidra med åtgärder och anpassning för varje enskild elev i behov av särskilt stöd.

(Ur Vägledning för elevhälsan 2016, sidan 30).

Referenser

Cohen M.A., Rogelberg S.G., Allen J.A. & Luong, A. Meeting Design Characteristics and Attendee Perceptions of Staff/Team Meeting Quality. Group Dynamics: Theory, Research, and Practice, 2011, Vol. 15 (1), 90–104.

Henrikson, O. & Habitud (2017, in press). Åtta principer för framgångsrika team (Stockholm: Natur & Kultur).

Skollag (2010:800). Svensk författningssamling 2010:800

Skolverket (2015). Kvalitetsarbete i praktiken. (Stockholm: Skolverket).

Skolverket (2015). Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet. Allmänna råd med kommentarer. (Stockholm: Skolverket).

Socialstyrelsen Sverige. Skolverket (2016). Vägledning för elevhälsan. (3 rev. upplagan) (Stockholm: Socialstyrelsen).

Tannenbaum, S.I., Beard, R.L. & Salas, E. (1992). Team building and its influence on team effectiveness: An examination of conceptual and empirical developments. Issues, theory, and research in industrial/organizational psychology., (pp. 117–153). Oxford, England: North-Holland, xviii.

West, M. & Lyubovnikova, J.R. (2012). Real teams or pseudo teams? The changing landscape needs a better map. Industrial and Organizational Psychology, 5(1), 25–28.

Woolley, A.W., Chabris, C.F., Pentland, A., Hashmi, N. & Malone, T.W. (2010). Evidence for a collective intelligence factor in the performance of human groups. Science, 330(6004), 686–688.

Malin Valsö

Malin Valsö

Leg. psykolog med bakgrund som skolpsykolog. Hon har skrivit flera böcker och driver Elevhälsokonsulterna med inriktning på organisations- och kompetensutveckling.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Tidskriften Elevhälsa.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Ny kunskap, fördjupning, metoder, verktyg och konkreta råd – Elevhälsa är tidskriften för hela elevhälsoteamet!

Bli prenumerant