Miljön som gynnar alla

På Källbrinksskolan i Huddinge formas arbetsmiljön med hänsyn till de elever som har mest behov av anpassningar för att lyckas i sitt lärande. Något som gynnar alla.

Några elever sitter i kaféet och arbetar, andra sitter i bekväma fåtöljer i korridoren medan några sitter kvar i klassrummet. Då skolans arbetsmiljö har utvecklats utifrån elevernas behov finns det en plats som passar alla.

Sedan några år tillbaka har Källbrinksskolan, som är en årskurs 7–9-skola, npf-anpassat hela skolan, med den bakomliggande tanken att skapa en miljö som är tillgänglig för alla elever.

– Vi brukar säga att vi har npf-säkrat vår arbetsmiljö och lärmiljö, säger skolans rektor Elinor Kennerö Tonner, och förtydligar att det är en egen definition och inget som vilken skola som helst kan certifiera sig till, även om intresset är stort och studiebesöken många.

Det hela började med ett projekt i samarbete med Riksförbundet Attention, där fokus låg på att göra skolan mer pedagogiskt tillgänglig och öka delaktigheten för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, npf. Under arbetets gång insåg man att genom att anpassa skolmiljön utifrån de elever som behöver det mest, gynnades alla elever.

– Det handlar om hur man lägger upp lärandet, hur man planerar och genomför lektioner, och hur man jobbar relationellt. Men det handlar också om hur vi designar vår fysiska arbetsmiljö, berättar Elinor Kennerö Tonner.   

Inga distraktioner

Färgerna i både klassrum och korridorer är dämpade och väggarna kala, speciellt i klassrummen. Skyltar är målade direkt på väggarna, för att skapa tydlighet.

– Vi har försökt skapa rena professionella miljöer som är fria från distraktorer i så stor utsträckning som möjligt, eftersom dessa blir ett visuellt buller för elever som har svårt med perception, förklarar Elinor Kennerö Tonner.

Klassrummen är inredda utifrån tanken att lärande är en social aktivitet, och inte något som sker enskilt i tystnad sittandes på rad i ett klassrum.

– Vi tänker att lärande sker först när du kan testa din teori i diskussion och samtal med någon annan, vilket också forskning visar. För oss handlar det mycket om att skapa möjlighet till samarbete.

”Vi ser till vad eleverna behöver för att lyckas i lärandet och så utgår vi från det.”

Men även om klassrummen är designade utifrån att eleverna sitter i grupper och arbetar, finns det bås utmed väggarna med ljuddämpande skärmar för den som vill sitta i fred och ståbord för de som hellre står och arbetar. Dessutom finns alternativa sittmöbler som pilatesbollar, sittkuddar och saccosäckar, beroende på vad eleverna efterfrågat.

– Planeringen sker i samarbete med våra ele-ver. Vi har haft en liten expertgrupp med elever från Attention-projektet, som har varit väldigt tongivande, berättar Elinor Kennerö Tonner.

I linje med utgångspunkten att se till alla elevers behov, finns även fasta platser för elever som önskar detta.

– Vi vet av erfarenhet att för vissa elever är skillnaden mellan att komma till skolan och att inte göra det, just att veta var de har sin egen specifika plats.

Då det inte finns några grupprum, har en förlängning av klassrummet skapats genom att eleverna ska kunna jobba i korridorerna. Här finns både ljuddämpande soffor och höga bord för de som vill stå och jobba.

I varje klassrum finns en så kallad SOS-låda, fylld av kognitiva verktyg som stressbollar, hörselkåpor, läslinjaler, mandala och plusplus.

– Vi köper in allt som eleverna tycker är bra. Det mest uppskattade och använda verktyget är utan tvekan våra klockor där tiden räknas ner. Vi designar lärandet för en hjärna som inte är neurotypisk och då vet vi att koncentrationen hos en elev i tonåren med adhd eller ASD, är lägre. Man kanske orkar tio minuter, sedan behöver man göra något annat, säger Elinor Kennerö Tonner.

Det handlar om att tydliggöra tiden. En elev med npf har svårt att känna tidens gång och det är därför bra att kunna se den.

– Allt som inte automatiseras i elevernas hjärnor, ska vi se till att fixa utifrån. Så på Källbrinksskolan är en genomgång aldrig längre än 10 minuter, vilket är positivt för vilken tonåring som helst.

Skolan har även ett rum för elever som haft långvarig problematisk skolfrånvaro. Rummet är inrett med ljuddämpande möbler och enskilda bänkar.

I mitten av rummet finns en stor arbetsyta för de som vill arbeta tillsammans. Belysningen har generellt inte varit något som eleverna på skolan tagit upp som något som behöver åtgärdas, men i just det här rummet har ledlampor satts in för ett behagligare ljus.

– Vi har försökt skapa en trygg hemmamiljö, som fortfarande är professionell, helt utan distraktioner.

Elinor Kennerö Tonner betonar att Källbrinksskolan inte är en flashig nybyggd skola med glasmontrar och stora grupprum.

– Det här är en gammal 60-talsskola och vi har fått gräva där vi står. Det är klart att vi gärna skulle vilja ha en totalrenovering, men när vi inte kan få det så jobbar vi med vad vi har och så ser det ut för de flesta skolor i dag, säger hon.

Elevhälsans roll är framträdande på Källbrinksskolan. Elinor Kennerö Tonner eftersträvar en organisation där elevhälsan är delaktig i arbetslaget och inte, som hon uttrycker det, ett hemligt expertråd, vilket är hennes erfarenhet från tidigare skolor hon arbetat på.

– Elevhälsan ska genomsyra allt vi gör, och det ska vara snabbt till beslut, poängterar hon.      

Som så ofta när det handlar om förändringar, så har utvecklingsarbetet på Källbrinksskolan inte varit smärtfritt. Men den ovilja som funnits har med tiden bytts ut mot en vilja att se möjligheter.

källbrinksskolan
Källbrinksskolan ser till att designa en lärmiljö som utgår från de elever som behöver mest av anpassningar. Det gynnar alla elever.

– Det motstånd vi kunde se initialt har handlat om rädsla att titta på den egna lärargärningen, hur man lägger upp sin undervisning och att våga utmana det. Men lärarna har, trots att det många gånger varit jobbigt, genomfört förändringarna och kämpat på med det nya, vilket de gjort otroligt bra. Det spelar ingen roll hur du designar ditt klassrum om du har pedagoger som inte förstår vad de håller på med, menar Elinor Kennerö Tonner.
Källbrinksskolan kallar sig npf-säkrad då man känt ett behov av att sätta ord på hur man arbetar. Men trots benämningen jobbar skolan väldigt lite utifrån diagnos.

– Jag skulle snarare säga att vi arbetar utifrån behov. Vi ser till vad eleverna behöver för att lyckas i lärandet och så utgår vi ifrån det.

Att eleverna mår bra av det här sättet att arbeta råder det ingen tvekan om, menar Elinor Kennerö Tonner. Trygghetssiffrorna är höga och Källbrinksskolan har hundra procent behörighet till gymnasiet. Samtidigt har behovet av särskilt stöd minskat drastiskt.

– Att jobba med anpassningar som grund för alla, gör att alla elever mår bra, och har gjort att vi inte behöver ha speciallärare i klassrummet. Medan man på andra skolor tar in elevresurser och tar ut eleverna ur klassrummet, löser vi det själva genom att förändra designen av lärandet i klassrummet.

Tänk tvärtom

Omprioriteringar som också har sparat pengar. Dessutom har Källbrinksskolan dragit ner på läromedelskostnaderna. Därmed har man inte behövt söka extra pengar för ökade utgifter med utbildningsinsatser för personalen och inköp av kognitiva verktyg som satsningen inneburit.

– Vi tänker tvärtom. När det inte fungerar för en elev söker vi inte problemet hos eleven utan i lärandemiljön och hos oss pedagoger. Det är upp till oss att designa runt eleven, så att det blir så bra som möjligt. Det blir en ekvation som går ihop.

Norrtäljes npf-satsning​

I Norrtälje kommun kommer samtliga skolor att npf-säkras, för att skapa bästa möjliga förutsättningar för alla barn och elever. Till 2025 ska hela Norrtälje kommun vara npf-säker.

Rektorer, lärare och förskollärare kommer att utbildas om npf och hur elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar bäst ska bemötas. Man kommer även att göra en översyn av de olika verksamheternas  lokaler.

Satsningen sker i samverkan med bland annat intresseorganisationen Attention Roslagen.

Satsningen ska inte bara gynna elever med npf. ”Det som fungerar för barn och elever med npf är bra för alla. Att arbeta för att alla ska klara skolan är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för barn och unga i vårt samhälle.”, menar Norrtälje kommun.

Inför arbetet har skolledare och elevhälsa gjort studiebesök på Källbrinksskolan för kunskap och inspiration.

Projekt med Attention

Källbrinksskolan ingick i Riksförbundet Attentions projekt ”Min skola” under 2014–2017.

Projektet är nu avslutat men skolans arbete har fortsatt i samma spår.

 

Ann-Cathrine Johnsson

Ann-Cathrine Johnsson

Frilansjournalist med inriktning på forskning inom skola, medicin och hälsa, samt vikarierande redaktör för tidskriften Elevhälsa.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Tidskriften Elevhälsa.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Ny kunskap, fördjupning, metoder, verktyg och konkreta råd – Elevhälsa är tidskriften för hela elevhälsoteamet!

Bli prenumerant