Optimera ljudmiljön

Det vi vill lära oss måste vi lagra in i minnet. För att klara det måste vi tänka på det vi vill lära oss. För att kunna tänka behöver vi undvika distraktioner och splittrat fokus. Ljud påverkar koncentrationsförmågan negativt och buller skapar stress. Därför är arbetsro i god ljudmiljö en oerhört viktig förutsättning för inlärning och hälsa.

Ljud har varit ovärderliga för människans överlevnad och hör till de biologiska system som i dag fungerar automatiskt. Som samlare och jägare var vi tvungna att identifiera och lokalisera ljudkällor illa kvickt då de kunde varna oss för hot som var tvunget att bekämpas eller flys ifrån.

I dag, när vi lever i en värld full av intryck, överbelastas våra system ofta av störande ljud. Det kan vara allt ifrån prat, musik, ventilation, trafik till något som rör sig. Det som stör oss allra mest är oregelbundna, plötsliga och höga ljud, eftersom de alarmerar vårt system direkt. Även om vi inte tar till oss det vi hör måste hjärnan bearbeta det, vilket konkurrerar med det vi vill att hjärnan egentligen ska hålla på med och påverkar på så sätt hjärnans kapacitet.

Koncentration är en förutsättning för inlärning och inlagring i minnet. Vi behöver kunna koncentrera oss för att kunna fokusera på och uppmärksamma det vi ska lära oss. Koncentration är förmågan att hålla fokus på en uppgift eller aktivitet och den är oerhört känslig för avbrott.

En sak i taget

Hjärnan är utrustad med en enda processor. Med undantag för aktiviteter som är helt automatiserade och inte kräver några kognitiva processer innebär detta att vi endast kan hålla fokus på en sak i taget. Det som brukar kallas för att ”multitaska” innebär egentligen att vi växeljobbar: vi växlar fokus oerhört snabbt och fördelar kognitiva resurser mellan olika aktiviteter som pågår samtidigt.

”Buller är förenat med många risker och sambandet mellan buller och stress är väldigt högt.”

Enligt David Sanbonmatsu och hans kolleger växeljobbar människor ofta för att de har svårt att stänga ute distraktioner och fokusera på en enda uppgift. Växeljobbande leder dessutom till sämre inlärning och prestation än om vi skulle göra uppgifterna en i taget.

Arbetsminnet används under stora delar av dagen och i det får det plats mellan 5 och 9 bitar information i taget, exempelvis siffror i ett telefonnummer eller varor på en inköpslista. Via arbetsminnet bearbetas information för att lagras in i långtidsminnet. Exempelvis är arbetsminnet aktiverat vid problemlösningar, huvudräkning och inlärning. När information bearbetats i arbetsminnet utan avbrott, från exempelvis ljud, lagras det in i långtidsminnet och kan antingen automatiseras eller bli till lagrad fakta som plockas fram och används vid behov.

I en bullrig ljudmiljö blir det svårare att uppfatta vad någon annan säger. I skolan innebär det att eleverna missar delar av eller allt som sägs, vilket i sin tur påverkar både förståelse och språkutveckling negativt. Något som blir särskilt problematiskt för elever med svenska som andraspråk. Vid eget arbete försöker vi stänga ute och ignorera ljud för att behålla fokus, vilket tar mycket energi. Det gör alltså att vi får mindre hjärnkapacitet över till att utföra själva uppgiften.

Buller och stress

Under de senaste tjugo åren har ett flertal studier undersökt om habituering fungerar. Det vill säga förmågan att vänja sig vid ljud som distraherar. Än så länge tyder forskningen på att vi inte är så bra på att habituera och därför behöver skapa miljöer med lagom ljudvolym.

Buller är förenat med många risker och sambandet mellan buller och stress är väldigt högt. Enligt Arbetsmiljöverket är detta den absolut vanligaste orsaken till stress. Buller skapar stress eftersom vi måste anstränga oss mer för att utföra arbetsuppgifter och att uppfatta tal i bullriga miljöer. Ansträngningen gör att vi blir fortare trötta i en bullrig miljö än i en lugn.  Buller påverkar barns sömn, minnesfunktioner, läsförståelse, studieprestationer och välbefinnande negativt.

I skollagen står att alla elever har rätt till en likvärdig utbildning. Eftersom alla elever påverkas av ljudmiljön i skolan är den en förutsättning för inlärning. Dellve och hennes forskarkolleger menar att en god ljudmiljö är viktig för alla elevers språkutveckling.

Känsliga sinnen

En forskargrupp vid högskolan i Gävle undersökte hur hörförståelse i engelska påverkas av elevernas placering i klassrummet. Eleverna fick en slumpvis placering i klassrummet och resultatet visade att de elever som satt längre fram presterade bättre än de elever som satt längre bak eftersom ljudet hördes sämre där. Provresultaten berodde enbart på elevernas placering men det syntes även att de elever som hade goda kunskaper i engelska redan innan påverkades minst och de med mindre goda kunskaper påverkades mest.

De elever som påverkas allra mest är alltså de som är lågpresterande, har svenska som andraspråk eller har något slags funktionsnedsättning avseende syn, hörsel, språkstörning eller en neuropsykiatrisk diagnos. De barn som har svårare med koncentration, planeringsförmåga eller har känsliga sinnen är också en riskgrupp då de påverkas mer negativt i en ljudmiljö med brister. Ljudmiljön påverkar alla elevers lärande, men har alltså störst effekt på de som redan har det svårast i skolan. En bristande arbetsmiljö minskar alltså likvärdigheten och ökar klyftorna.

Enkla förbättringar

Eftersom en god ljudmiljö minskar stress och ökar lärandet kan även små förbättringar av ljudmiljön öka arbetsron och förbättra måluppfyllelsen. Det kan handla om så enkla saker som att stänga dörren till klassrummet eller hänga upp ett draperi för att minska antalet reflekterande ytor i klassrummet. Ibland behövs mer omfattande åtgärder som ljudisolering och akustikplattor.

Appen som mäter buller

Arbetsmiljöverket har tagit fram en gratis app för mobiltelefon som mäter buller. Den kan inte mäta sig med professionella mätare men ger ändå en indikation på ljudnivån.

Läs mer: av.se/halsa-och-sakerhet/buller/mat-buller-med-din-mobiltelefon/

REFERENSER

Arbetsmiljöverket (2018). Ljud och akustik. Hämtad 2018-05-29 från https://www.av.se/inomhusmiljo/ljud-och-akustik/#1
Arbetsmiljöverket (2017). Projektrapport för Arbetsmiljöverkets nationella tillsyn av skolan 2013-2016, rapport 2017:1 [Elektronisk resurs]. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
Dellve, L., Samuelsson, A. & Persson. W. (2013). Preschool children’s experience and understanding of their soundscape. Qualitative Research in Psychology. 10(1), 1–13.
Malmberg, F. & Valsö, M. (in press). Fysisk lärmiljö – att optimera för inlärning och trygghet. Lund: Studentlitteratur.
Ryherd, E. E. & Wang, L.M. (2007). Effects of exposure duration and type of task on subjective performance and perception in noise. Noise Control Engineering Journal, 55, 334–347.
Sanbonmatsu, D. M., Strayer, D. L., Medeiros-Ward, N. & Watson, J. M. (2013). Who multi-tasks and why? Multi-task-ing ability, perceived multi-tasking ability, impulsivity, and sensation seeking. PLoS One, 8(1), e54402.
Sörqvist, P. Hurtig, A., Ljung, R. & Rönnberg, J. (2014). High secondlanguage proficiency protects against the effects of reverberation on listening comprehension. Scandinavian Journal of Psychology, 55(2), 91–96.

Malin Valsö

Malin Valsö

Legitimerad psykolog, har arbetat inom kommunal skola och friskola, på BUP liksom inom habilitering. Hon har medverkat som författare till två böcker för Gothia Fortbildning samt medverkat i projektet “Kognitivt stöd” som syftade till att göra BUP:s verksamhet mer anpassad till personer med npf. Malin driver nu utveckling av elevhälsans arbete med ledningssystem för elevhälsan samt bemanning av elevhälsa inom sitt företag Elevhälsokonsulterna.

Ellen Pekár

Ellen Pekár

Psykologstudent på termin sju vid Örebro universitet. Under vårterminen 2018 gjorde hon sin psykologpraktik hos Elevhälsokonsulterna.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Tidskriften Elevhälsa.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Ny kunskap, fördjupning, metoder, verktyg och konkreta råd – Elevhälsa är tidskriften för hela elevhälsoteamet!

Bli prenumerant