Skolpsykologen gör skillnad

Skolpsykologen kan göra stor skillnad för elever med autism. Inte minst när det kommer till att hjälpa lärarna kartlägga vad eleverna behöver i syfte att strukturera undervisningen och anpassa lärmiljön. Konsultativa insatser som verkar förebyggande för elever som annars lätt hamnar i utanförskap och skolmisslyckande.

Det finns många ohälsorisker i skolan för elever med autism: de hamnar lätt i utanförskap, kan ha svårt med måluppfyllelsen vilket kan leda till skolfrånvaro och psykisk ohälsa. Risker som kommer sig av att de här eleverna befinner sig i en miljö som utmanar dem med såväl alltför höga som alltför låga krav så deras skolvardag alltför sällan är anpassad och utmanande. Många elever med autism kan under lång tid ligga på gränsen för vad de orkar och tål.

Men trots att kunskapen om autism har ökat under de senaste 20 åren, framförallt vad gäller diagnoskriterier, så förstår många lärare och rektorer inte vilka konsekvenserna blir för elever med autism som måste vistas i en neurotypiskt anpassad skolmiljö. Det leder till att lärare och andra viktiga vuxna i skolan missar allt de kan göra. Som att se över den fysiska lärmiljön och bidra till att skapa en skolvardag med tydliga strukturer och rutiner.

Kartlägga och prioritera

Lärare söker oftast stöd hos skolpsykologer när deras elev med autismspektrumtillstånd inte har någon motivation, inte arbetar, beter sig utagerande, uppfattas som okontaktbar eller är fysiskt frånvarande. Många gånger upplevs utmaningen som oöverstiglig och symtomen tolkas som orsak: ”om Ali bara var motiverad…”, ”om Lilja bara slutade slåss och skrika…”

”Viktigast av allt vad gäller extra anpassningar är att de utformas individuellt och i dialog med eleven.”

Och naturligtvis är det så att om eleverna bara skötte sig och anpassade sig till vår skolmiljö och undervisning, då skulle det vara lättare att nå fram. Men problemet är att skolan försatt de här eleverna i situationer som framkallar det här reaktionerna. Det är vi i skolan som måste backa bandet och börja titta på vilka förutsättningar vi har gett eleverna.

Målet är att med enkla medel förbättra förutsättningarna för elever med autismdiagnos och på så sätt ge dem möjlighet att hitta motivation, påbörja, genomföra och avsluta uppgifter, hantera känslor och impulser på ett konstruktivt sätt och orka ta sig till skolan. En bra start är att kartlägga hur den enskilda eleven lär sig bäst, tillsammans med eleven. För att kunna göra det behövs ett kartläggningsmaterial som eleven kan ta till sig och klarar av att svara på.

Tips till psykologer

Hjälp lärarna att:

    •    kartlägga elevens behov

    •    göra eleven delaktig

    •    bryta ner stora problem till små konkreta utvecklingsområden

    •    prioritera bland förändringar i miljö, metoder, material och beteenden

    •    individualisera insatser utifrån elevens och lärarens behov

    •    utvärdera insatser och anpassningar

Lärmiljön

En av de viktigaste insatser en skolpsykolog kan göra i konsultation med lärare är att hjälpa dem bryta ner den oöverstigliga utmaningen till konkreta och genomförbara förändringar. Att sedan hjälpa lärarna att prioritera, göra en sak i taget och utvärdera. Alltså att göra det för läraren, som läraren i sin tur sedan behöver göra för eleven.

Matsal
Om skolans matsal präglas av stök och höga ljud kan det bli en utmaning för elever med AST att delta i måltider.
Foto: Scandinav bildbyrå

Områden som ofta är både enkla och framgångsrika att jobba med är den fysiska lärmiljön, samt tydlighet, rutiner och strukturer för skoldagen i stort, och för lektioner och uppgifter. Genom att anpassa dessa utifrån elevens behov och förmågor går det att minska stress och därmed bygga en mer hälsosam fysisk och psykisk arbetsmiljö för eleven. När motivation och måluppfyllelse ökar blir elevens frustration och utbrott färre.  

Många elever med autism har känsliga sinnen som lätt överbelastas. Eleven kan ha svårt att sätta ord på detta, hen vet ju inte hur det är att inte ha känsliga sinnen. Stressen som överkänsligheten leder till måste förebyggas. Enkla anpassningar är tillgång till hörselkåpor eller hörlurar, tillåtelse att använda keps eller huva, möjlighet att skärma av sig visuellt och auditivt på en lugn plats i klassrummet eller i anslutning till det, att få äta i matsalen när det är få elever där, möjlighet att byta om inför idrotten i eget rum eller lite före eller efter klasskamraterna.

Tydlighet

För att känna motivation behöver vi förstå syfte och sammanhang med det vi gör. Många personer med autism är bättre på att uppfatta detaljer än helheter och motiveras mer av intresse än att göra och vara som alla andra. Därför behöver vi vara särskilt tydliga med syftet för en uppgift: vilka kunskaper den ska leda till, att den är ett steg på väg mot måluppfyllelse, mot andra uppgifter och att kunskapen kommer att fylla en funktion i livet.

Bästa sättet att skapa motivation består i att koppla skoluppgifterna till något som eleven redan gillar och tycker är viktigt i sin vardag. Elever med autism kan behöva mer hjälp att göra den kopplingen än vad andra elever behöver.

”Många elever med autism kan under lång tid ligga på gränsen för vad de orkar och tål.”

Vi behöver också vara tydliga och konkreta i vår kommunikation med eleven vad gäller uppgifter och förväntningar. Att ge elever instruktioner och material som är visuellt tydliga och lättillgängliga gör att eleven kan ägna sig åt att lära sig saker, att utföra uppgiften, i stället för att lägga energi på att försöka förstå vad syftet är, vad som förväntas och vad vi menar.

Att kommunicera skriftligt i stället för muntligt brukar vara ett framgångsrecept, eftersom vi ofta blir mer tydliga och konkreta i skrift än när vi pratar. Dessutom finns det nedskrivna kvar för eleven att läsa flera gånger.

Struktur och rutiner

Lärare kan skapa en hanterlig förutsägbarhet för eleverna genom att göra på samma sätt varje lektionsstart och använda sig av återkommande, igenkännbara rutiner. Att ha en tydlig genomgång vid lektionsstart gör eleverna trygga, den bör då vara såväl muntlig som skriftlig och ske på samma sätt oavsett ämne och lärare. Digitala plattformar som används i behöver också de ha en tydlig struktur som är gemensam för hela skolan.

Andra enkla åtgärder som skapar trygghet och förutsägbarhet, och därmed sparar energi till skoluppgifter och inlärning, är fasta platser i klassrum och matsal, få byten av klassrum och lärare liksom att får tillhöra samma elevgrupp under hela skoldagen. För vissa elever räcker detta, andra kan behöva en närmare analys av exakt vilken plats och vilket klassrum som fungerar bäst.

Individanpassa

Viktigast av allt vad gäller extra anpassningar är att de utformas individuellt och i dialog med eleven. En del störs av ljud, andra inte. Någon behöver extremt avskalade uppgifter, andra gillar större komplexitet.

Dessutom är det viktigt att göra en eller några förändringar i taget och utvärdera dem. Då blir nya metoder, material och miljöer hanterbara för både elever och personal. Här utgör skolpsykologen ett viktigt stöd för lärarna i att hjälpa dem hålla fokus, skapa struktur för sig själva och göra kloka prioriteringar, så att förändringarna blir hanterbara och möjliga att genomför för lärare och elever.

Tips till pedagoger

Fysisk miljö

    •    erbjud tillgång till hörselkåpor eller hörlurar

    •    tillåt användning av keps och huva

    •    ge möjlighet för eleven att avskärma sig visuellt och auditivt på en lugn plats i klassrummet eller i anslutning till det

    •    ge möjlighet att äta i matsalen när där är lugnare.

Tydlighet

    •    tydliggör syftet med uppgifter

    •    koppla skoluppgifterna till något som eleven redan gillar och tycker är viktigt i sin vardag

    •    använd visuellt tydliga instruktioner och material

    •    kommunicera skriftligt.

Struktur och rutiner

    •    gör på samma sätt varje lektionsstart

    •    ha en tydlig genomgång vid lektionsstart, både muntligt och skriftligt

    •    ha samma struktur oavsett ämne och lärare

    •    ha en tydlig skolgemensam struktur även digitalt

    •    fasta platser i klassrum och matsal

    •    samma klassrum, lärare och elevgrupp med få byten.

Individanpassa

    •    utforma anpassningarna individuellt, i dialog med eleven

    •    gör en eller några förändringar i taget

    •    kontinuerligt utvärdera gjorda förändringar.

Systematiskt kvalitetsarbete

Det finns förstås många goda exempel på när konsultation och kartläggning är en del av skolans rutiner för alla elever med autismspektrumtillstånd innan problem har uppstått. När insatserna sker i samband med mottagande av elev eller i samband med att eleven fått diagnos. Då kan den skolpsykologiska konsultationen även på individnivå fungera främjande och förebyggande och syfta till att öka förståelsen för den enskilda elevens individuella styrkor.

När så är fallet kan skolpsykologen också stötta lärarna i att hitta pedagogiska strategier tillsammans med eleven. Det skulle spara mycket tid och ork för elever och personal. Och viktigast av allt: det skulle ge ökad livskvalitet, större samhällsdelaktighet, måluppfyllelse och bättre psykisk hälsa för alla elever med autism.

Definitioner och tips

Neurotypisk, en person som faller inom normalfördelningen, som fungerar som normen, utan neuropsykologiska funktionsvarianter.

http://habilitering.se/autismforum-0 finns ett kartläggningsmaterial som kan användas som utgångspunkt och inspiration, det heter Stöd vid möten – till skolpersonal. ​

Referenser

Atwood, T. (2011) Den kompletta guiden till Aspergers syndrom. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Autism- och Aspergerförbundet (2010) Skolfrånvaroenkät 2010, http://www.autism.se/skolfranvaroenkat_2010. Stockholm: Autism- och Aspergerförbundet.

Autism- och Aspergerförbundet (2016) Skolenkät 2016, http://www.autism.se/skolenkat_2016. Stockholm: Autism- och Aspergerförbundet.

Autismforum (2014) Materialet Stöd vid möten – till skolpersonal,  http://habilitering.se/autismforum/behov-och-insatser/metoder-och-strat… Stockholm: Autismforum.

Bähr, K. (2015) Hjärnan i skolan: möt barnen där de är. Nyköping: Exist Publishing.

Carlberg Söderlund, J., Lindberg, A., Lindberg, C och Valsö, M. (2014) Vill du ha hjälp? – Nej tack gärna!: att ge stöd till personer med adhd och Aspergers syndrom. (1. uppl.) Stockholm: Gothia Fortbildning.

Lindberg, C. & Valsö, M. (2015). Föräldraboken om autismspektrumtillstånd: om att komma vidare efter diagnosen. (2 uppl.) Stockholm: Gothia Fortbildning.

Socialstyrelsen Sverige. Skolverket (2014). Vägledning för elevhälsan. (2. [rev.] uppl.) Stockholm: Socialstyrelsen.

”Det verkar vara lite som ett lotteri”

Elever med autism klarar skolan betydligt sämre än genomsnittseleven. Det är slutsatsen i Linda Peterssons masteruppsats i specialpedagogik från 2015 vid Malmö högskola: ”Det verkar vara lite som ett lotteri” – en studie om skolsituationen i grundskolan för elever inom autismspektrumtillstånd.

Linda Petersson är rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten i Malmö och specialiserad på elever med autismspektrumtillstånd. Till studien genomförde hon intervjuer med lärare, rektorer, rådgivare på SPSM och vuxna elever med AST. Hon vände sig till såväl vanliga skolor som de med särskild undervisningsgrupp samt till en resursskola specialiserad på undervisning för elever med AST. Hon fann ingen skillnad mellan skolorna där F var det vanligaste betyget för de 40 elever som ingick i studien.

Flera lärare pekar i studien på hur skärpta kunskapskrav och betygskriterier inte är anpassade för elever med AST. Linda Petersson efterlyser en röd tråd från förskola till årskurs 9, någon som är ansvarig vid övergångar liksom ett systematiskt stöd med tidiga insatser och en samsyn i hela skolans organisation kring elever med AST.

Malin Valsö

Malin Valsö

Leg. psykolog med bakgrund som skolpsykolog. Hon har skrivit flera böcker och driver Elevhälsokonsulterna med inriktning på organisations- och kompetensutveckling.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Tidskriften Elevhälsa.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Ny kunskap, fördjupning, metoder, verktyg och konkreta råd – Elevhälsa är tidskriften för hela elevhälsoteamet!

Bli prenumerant