God och säker vård

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har tillsynsansvar över elevhälsans hälso- och sjukvård och dess personal. Många frågor som dyker upp rör etik och juridik.
De vanligaste problemen rör journalföring, dokumentation, behörighetsbestämmelser, samverkan med andra intressenter och läkemedelshantering, där vaccinationer är en del.

Enligt Karin Dahlberg, som är nationell samordnare för Elevhälsan på IVO är sekretess, intern och extern samverkan ämnesområden som är extra aktuella.

Anmälningar kan vara av olika slag. En vanlig frågeställning rör bristande dokumentation.

– Det kanske inte finns tillräcklig journalföring eller så har man inte tagit sammanfattande bedömningar från barnavårdscentralen när barnet går över till förskolan.

Det finns även krav på avlämnande av uppgifter när ett barn går vidare till annan skola.

– Det är mycket runt dokumentation och journalföring, men jag tycker ändå att skolans system fungerar ganska väl, menar Karin Dahlberg.

En lex Maria-anmälan, där vårdgivaren, i det här fallet elevhälsan anmäler sig själv, handlar oftast om att en elev vaccinerats med fel vaccin eller att fel barn vaccinerats efter att föräldrarna sagt nej eller att det sker en vaccination med tom spruta.

”Vi har ju även en stödjande roll vid sidan om den kontrollerande rollen.”

De frågeställningar som professionen själv hör av sig om kan annars handla om journalföring, dokumentation, vaccination, behörighetsbestämmelser och samverkan med andra intressenter.

Det händer också att anmälningar kommer från föräldrar eller eleverna själva.

– Oftast är det föräldrar som klagar. Det kan handla om att man inte tycker att man fått den hjälp som man tycker att ens barn ska få eller att skolan har pratat med eleven utan att föräldrarna fått vetskap om detta.

Antingen har eleven själv sökt upp elevhälsan för att söka hjälp och stöd, eller så har elevhälsan funnit allvarliga saker hos eleven, som gör att man behöver prata med föräldrarna.

– Föräldrar som motsätter sig detta skriver till oss och klagar på skolsköterskan för att hon inte pratade med dem innan hon pratade med eleven, säger Karin Dahlberg.

IVO får även frågor rörande sekretess från föräldrar som tycker att eleven har diskuterats för brett med lärare eller annan skolpersonal.

– Har man ett bekymmer med någon elev på skolan så kan man alltid försöka få medgivande från föräldrarna eller från eleven själv, beroende på vilken ålder eleven har. Man behöver jobba väldigt mycket med det här och ha respekt för att det ska finnas ett medgivande. Det gör skolorna och de har blivit mycket bättre på det, menar Karin Dahlberg.

Ofta ges medgivande av föräldrar för exempelvis vaccinationer vid terminsstart. Men är det ett specifikt problem med en elev, så kan man fråga om ett medgivande i samband med att man pratar med föräldrarna om barnet.

– Då skriver man in i journalen att föräldrarna har lämnat ett medgivande och då vet man att man kan diskutera barnet.
IVO svarar även på frågor från elevhälsan och ger råd och stöd.

– Är det något som verkar anmärkningsvärt så kan vi öppna ett ärende utifrån en signal som har beskrivits från en skola, som vi bedömer behöver tittas närmare på. Det kan till exempel handla om ett barn som farit illa, säger Karin Dahlberg.

– Vårt fokus ligger alltid på att eleverna ska få en god och säker vård.

Vad gör ni när ni får in en anmälan?
– Är det ett enskilt klagomål från en förälder, måste vårdgivaren, i det här fallet elevhälsan, ha fått möjlighet att besvara klagomålet. Vårdgivaren har fyra veckor på sig att svara. Om det saknas svar skickar vi anmälan till vårdgivaren innan vi tar ställning.

Om föräldern fått svar men ändå inte är nöjd och IVO tycker att det är ett allvarsamt ärende kan de gå vidare ett varv till.
– Då tar vi en anmälan med förälderns beskrivning av händelsen och skickar den till verksamhetschefen, som får besvara klagomålet.

Därefter begärs en internutredning från vårdgivaren om vad de gjort i det specifika fallet och ett yttrande.

– Det här får föräldern ta del av och komma in med synpunkter på. Därefter lämnas ett förslag på beslut. Både vårdgivaren, och som i det här fallet, föräldern får ta del av detta och ge sina synpunkter innan vi ger ett slutgiltigt beslut.

Beslutet innefattar vad utredningen visat – vad det var som gick snett och varför gick det snett, vilka orsaker fanns och vad har vårdgivaren gjort för att det här inte ska hända igen.

”Målsättningen för oss är att barnet ska få en god och säker vård.”

– Vi beskriver det här i ett beslut och sedan avslutas ärendet. Men om vi sedan inte tycker att kraven uppfyllts kan vi öppna ett så kallat initiativärende, göra en inspektion och begära ytterligare åtgärder innan vi avslutar ärendet. Målsättningen för oss är alltid att barnet ska få en god och säker vård.

Förhoppningen från IVO:s sida är att skolorna ska sprida vidare det som hänt till andra skolor i organisationen för att liknande situationer ska undvikas.

Det har tidigare funnits en okunskap om att elevhälsan omfattas av den lagstiftning som rör hälso- och sjukvården, menar Karin Dahlberg.

– Vi har varit ute väldigt mycket på många skolor och pratat med elevhälsopersonal för att sprida den här informationen. Vi har ju även en stödjande roll vid sidan om den kontrollerande rollen.

Det finns ju en tydlig lagstiftning som styr att det ska finnas en verksamhetschef för hälso- och sjukvård och vad dennes uppgift är. Det finns även särskilda bestämmelser kring verksamhetschefens roll.

– Allt det här ska skolorna själva se till att det finns information om och de ska även anmäla till vårdgivarregistret hos oss att de driver en hälso- och sjukvårdsverksamhet. Jag uppmanar ofta skolsköterskor, om de är anmälningsansvariga till oss, att begära att få komma till nämnden och berätta om ärenden för att sprida kunskap om anmälningsärenden, säger Karin Dahlberg.

2015 gjorde IVO en genomgång av elevhälsans medicinska och hälsofrämjande roll, som gavs ut som en rapport.

– De problemområden vi fann i den rapporten när det rör tillsynen av elevhälsan var framför allt att det fanns brister i samverkan mellan barn- och ungdomspsykiatrin. Eleverna bollades fram och tillbaka. Vi ville peka på var upphovet till detta fanns och försöka få huvudmännen att ta sitt ansvar, säger Karin Dahlberg.

För att gräva djupare i detta följde IVO några barns väg genom vårdkedjan.

– Just nu håller vi på med en förstudie som kommer att mynna ut i en nationell tillsyn med utgångspunkt i de brister vi har sett genom åren. Det handlar just om samverkan mellan olika vårdgivare som elevhälsan, primärvården och BUP och om vem som ska göra vad, och det vill vi gå på djupet med.

Andra problemområden som kunde identifieras var för långa kötider och arbetssätt inom organisation.
– Som verksamhetschef visste man inte vilket ansvar respektive vårdgivare hade, men det har förbättrats nu.

Ansvarsroll i samverkan
Att det är få som känner till att det faktiskt finns en hälso- och sjukvårdsdel i skolans värld är kanske inte så konstigt, menar Karin Dahlberg, då den största delen ligger på den pedagogiska biten.

– Det är ju en så väldigt liten del som betraktas som hälso- och sjukvård och elevhälsans främsta roll är att vara hälsofrämjande och förebyggande snarare än en hälso- och sjukvårds- instans som bedriver vård med patienter. Det handlar ju om enkla hälso- och sjukvårdsinsat- ser, säger Karin Dahlberg.

Vilken är Elevhälsans ansvarsroll där samverkan inte har fungerat ordentligt?
– Elevhälsan har ett ansvar att sprida till andra organisationer att de inte är en sjukvårds- enhet, utan att de arbetar förebyggande för att barnen inte ska hamna på BUP. Det är sådant som elevhälsan i samverkan behöver diskutera och informera om. Ofta finns det en uppfattning om att skolan kan utreda barnet innan barnet går vidare till BUP, men man måste komma överens om huvudmannagränserna. Huvudmännen måste ha en överenskommelse om vad det är som gäller. Det ska vara klart och tydligt om vem som tar hand om vad.

IVO

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har tillsynsansvar över elevhälsans hälso- och sjukvård och dess personal, dvs legitimerade skolläkare, skolsköterskor och psykologer. Samtliga av dessa är journalföringsskyldiga vid samtal med en elev.
IVO:s rapport från 2015 kan laddas ned här: https://www.ivo.se/globalassets/dokument/publicerat/rapporter/rapporter…

Patientsäkerhetslagen och patientdatalagen

– Patientsäkerhetslagen och patientdatalagen styr hälso- och sjukvården.
– Patientsäkerhetslagen syftar till att främja en hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården.
– Patientdatalagen styr dokumentationen och det finns särskilda föreskrifter om remisshantering inom hälso- och sjukvårdsområdet.

Patientjournal
Syftet med att föra en patientjournal är att bidra till en god och säker vård av patienten.
En patientjournal ska innehålla:
• uppgift om patientens identitet
• väsentliga uppgifter om bakgrund till vården
• uppgift om ställd diagnos och anledningen till mer betydande åtgärder
• väsentliga uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder
• uppgift om den information som har lämnats till patienten, dennes vårdnadshavare och övriga närstående och om de ställningstaganden som gjorts i fråga om valet av behandlingsalternativ och om möjligheten att få en ny medicinsk bedömning
• uppgift om en patient har beslutat att avstå från viss vård eller behandling.
• uppgifter om vem som har gjort en anteckning och när
• anteckningen ska också signeras av den som ansvarar för uppgiften, om det inte finns något synnerligt hinder.
Källa: Socialstyrelsen

 

 

Ann-Cathrine Johnsson

Ann-Cathrine Johnsson

Frilansjournalist med inriktning på forskning inom skola, medicin och hälsa, samt vikarierande redaktör för tidskriften Elevhälsa.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i Tidskriften Elevhälsa.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Ny kunskap, fördjupning, metoder, verktyg och konkreta råd – Elevhälsa är tidskriften för hela elevhälsoteamet!

Bli prenumerant